Att lära av tidigare kriser…..
Om vi går tillbaka till 1930-talet och depressionen så var Sveriges väg ut ur denna kris ett föredöme. Sverige vände nämligen mycket snabbt från nedgång till tillväxt och utveckling och entreprenörskap och jobbskapande tog fart. Redan 5 år senare befanns sig fler människor i arbete än innan krisen. Nya innovativa verksamheter växte fram som ersatte de jobb som gått förlorade.

Det man däremot kan utläsa av tex. finanskrisen på 90-talet är att man inte hanterade jobbskapande lika snabbt och bra, och fördröjningen kan i stor utsträckning förklaras av att företagandet inte tog fart. Åtminstone inte på samma sätt som under 1930-talet. Även i början av 1990-talet fanns förstås entreprenörer som höll liv i sysselsättningen och välståndet genom att styra existerande verksamheter genom de svåra åren och grundade framtidens succéföretag, men problemet var bara att de var för få. 

Kriser sporrar strukturomvandling i samhället 
30-talskrisen sporrade processen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Istället för att bruka sitt eget började man samla kunskap, ekonomi och kompetens och bygga företag tillsammans. Under krisåren bildades tex. varumärken och företag som exempelvis Volvo Aero, Boliden, Securitas, SAAB, Metso Papers. mfl. som vi litat länge på i svensk näringslivshistoria. 

Tiden 70-90 tal kantas parallellt istället övergången från industrisamhället till tjänstesamhället  och verksamheter inom tjänster och service nådde den breda marknaden. Företagen inom industrin pratade om ”tjänstepaket” till sina produkter osv. för at idag också pratat service och utbildning. Trender var konsolidering av tjänster och konsultverksamheter, och fler medelstora företag än stora och små samt globala värdekedjor. Några exempel under 90-talet är Volvo och Renault som gick ihop, ABB är stort och globala bolag, konsumtion och effektivitetarbete råder.

Den globala finanskrisen 2008 slår hårt mot den industri som byggdes upp i ingången till industrisamhället och de värdekedjor som alltmer skapats utanför Sveriges gränser för att kunna konkurrera globalt. Och slog väldigt tydligt mot fordonsindustrin där Volvo, SAAB osv. påverkades tillsammans med många. 

Efter krisen dyker en ny generation entreprenörer upp inom it, service och finans, underhållning osv. Företag som Spotify och Klarna levereras från Sverige. Ett annat exempel på hur bilbranshen påverkas och elbilar börjar hitta plats på marknaden. superentreprenören Elon Musk dyker osökt upp i huvudet, som visar på ett helt nytt värdeskapande och multientreprenörskap som går från att skapa el-bilen till att sedan utveckla batterierna osv. 

År 2010 blev antalet tjänstekommuner, alltså kommuner där majoriteten är anställda inom tjänstesektorn, fler än industrikommunerna. Så entreprenörkapet handlar mycket om att hitta nya lösningar på tjänster och service och har blivit allt mer fokuserat på våra beteenden och tillgänglighet. 

Utifrån denna historia ser vi att entreprenörskap är viktigare än någonsin när vi hamnar i kris! Det betyder tid för förändring! 
Vi ser på entreprenörskap ur det bredare perspektivet, som inte bara handlar om att starta företag utan att styra verksamheter genom krisen med kreativitet och problemlösning, se nytt och att ha ett utvecklade förhållningssätt även inom ofta kallas intraprenörskap.

Vi behöver också förstå att dagens utveckling inte längre är linjär utan disruptiv och att det linjära utvecklingstänket vi lärt oss nu behöver utmanas med cirkulärt tänk. 

Vi behöver träna på våra entreprenöriella kompetenser 
Likväl unga som äldre behöver tänka annorlunda då och då och då behöver vi träna upp våra entreprenöriella kompetenser. Dessa brukar definieras som kompetenser som; Kreativitet, mod, rikstagande, problemlösning, initiativtagande osv. Att väcka dessa behöver vi göra redan i skolan och därav LOVAK:s engagemang i projekt för entreprenörskap i skolan, som mentorer för UF osv. 

Men vi behöver även stötta våra företag i denna fråga och ge dem perspektiv, nya sätt att tänka och stöd i deras verksamhetsutveckling mot en ny framtid. Vi ser och kommer troligen se hur företags behov av framtidsplanering, scenariotänk, utvecklingsavdelningar, roller som omvärldsstrateger med förmågan att ställa frågan ”what if” kommer mer och mer…

Coronapandemin gör troligen nu att vi går in i nästa stora skifte.Vi kan bara sia om vad detta leder oss. Men kanske kommer nu något som kan komma att kallas eller sammanfattas som  ”det glokala hållbarhetssamhället” eller nåt liknande? Alla utvecklade länder befinner sig mitt i en stor brytningstid. Den snabba teknikutvecklingen förändrar arbetet och samhällenas verksamhet och den ekologiska hållbarhetskrisen kräver att mänsklighetens förbrukning av naturresurser minskar kraftigt. Därför behöver vi nya sätt att bygga upp välfärden på ett hållbart sätt. 

Nytt värdeskapande 
Häri ligger säkerligen mycket ansvar på entreprenörskapet, hur ska vi nu skapa nya hållbara sätt för människan att leva på jorden och behålla sin välfärd utan att påverka naturresurserna och klimatet på det sätt vi gjort? 

Vi ser också i detta hur krafterna ökar mot lokala samhället och nätverk och cirkulär ekonomi som ett svar på att vi både håller oss på begränsad geografisk plats både för upplevelser och handel medan vi samlar inspiration, tankar och kunskap från hela världen via vårt ständiga uppkopplade beteende.

Vi går från centraliserade och hierarkiska organisationer till nätverksorganisationer. 
En annan trend vi ser och som också snabbas på raskt av Corona-krisen är att våra fundamentala sätt att arbeta, kommunicera och leva förändras i grunden. Vi går inte längre till en geografisk plats, och leds av någon varje dag. Så idag handlar det om att hitta sin passion och drivkraft inifrån. Att arbeta handlar mycket om att ha förmågan att driva och utveckla sin egen fråga, verksamhet, sitt bidrag till helheten ….som kan liknas med ett entreprenörslikt sätt att arbeta där nätverk, kontakter och möjligheter utanför organisationen är lika viktiga. 

Sverige är redan på gång! Enl. Ageras statistik finns redan nu fler nya företag. En världskris har inte varit ett hinder för svenska entreprenörer, 20 678 nya företag startades under första kvartalet 2020. Det är en ökning med 11% jämfört med 2019. Inom reklam och marknadsföringsbranschen var det en ökning med 32%. Antalet aktiebolag har ökat med 26 procent, men antalet handels- och kommanditbolag har minskat med 23 procent. Detta kan bero på att aktiekapitalet som krävs för att starta ett aktiebolag har halverats och nu ligger på 25 000 kronor. Detta bidrar sin tur till att fler har råd att starta ett aktiebolag. 

Vi vill stimulera utveckling och entreprenörskap! 
För att stimulera och fira entreprenörskapet brukar vi på LOVAK varje år besöka Uppsala och ”Skandinaviens största föreläsning inom Entreprenörskap” Anders Wall dagen. I år kommer vi istället samlas med våra kunder och inspireras och lära av varandra, den 20 nov på LOVAK:S Entreprenördag. 

Intresserad att delta den 20 nov på LOVAK.s Entreprenörsdag, skicka ett mail till sara.collin@lovak.se 

2020-09-30
Sara Collin